Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur ofta är en ko dräktig?

Hej!

Jag har en fundering som verkar vara svår att få svar på när man googlar. Jag skulle vilja veta hur ofta en ko är dräktig? Läste på er hemsida att kalv och ko separeras fort efter kalvning. Hur långt efter kalvning producerar kon mjölk? Och hur fort efter kalvning måste en ko bli dräktig igen? Och varför är snabb separation mellan ko och kalv nödvändig?

Kommentarer

  • Hur ofta kalvar kon?

    foto:Inger Sundberg

    Hej,
    Tack för din fråga! Bonden strävar efter att korna ska kalva med ett intervall på 12 månader. Men det finns ofta kor i ladugårdarna som har längre intervall, kanske 14 månader. Det senaste intervallet kan fungera för de kor som man vet ger mjölk extra länge efter en kalvning. Det är vanligt att kon är redo fysiskt att bli dräktig igen vid ca 50 dagar efter kalvning, men ibland väntar bonden lite längre med insemination av olika skäl. Kon brunstar var tredje vecka så länge hon inte blivit dräktig.
    Kon ger mjölk i ca 10-12 månader efter en kalvning. Mot slutet av laktationen sjunker mjölkmängden. Kon sinläggs (slutar mjölkas) ca 2 månader före nästa kalvning. Det görs för att:
    • Den ofödda kalven ska få all näring för tillväxt. 
    • Juvret ska få vila. 
    • Kon ska kunna bilda den livsviktiga råmjölken till nästa kalv.

     Snabb separation av ko och kalv betyder att man låter kon slicka sin kalv för att få utlopp för sin instinkt men man undviker att låta dem fästa sig för mycket vid varandra.
    Avskiljning efter ca 1 dygn ger minst stress jämfört med senare. Ibland fungerar det att ko och kalv är tillsammans några dygn extra i kalvningsboxen så länge kon ger råmjölk. Bonden känner sina kor o avgör om det passar just den kon.

    Avskiljningen går lugnt tillväga:
    • Kon får komma ut till sina kokamrater
    • Det sker när kalven nyss har diat eller fått mjölk av oss.
    • Kalven ligger mätt kvar i kalvningsboxen. 
    • Senare får kalven bo tillsammans med andra kalvar och får förstås fortsatt mjölkutfodring av oss i 2-3 månader.
    Ha en fin dag!
    Hälsningar
    Inger
  • Men det där låter ju helt sjukt!
    Varför allt detta lidande när det finns veganska produkter?
    Birgitta
  • Hej,
    Det är inget lidande. Avskiljningen går lugnt tillväga och ko och kalv får bra skötsel efter det och trivs på var sitt håll. Självklart kan var och en bestämma vad den vill dricka och äta. Vi producerar mjölk från välmående kor till de som efterfrågar mjölkprodukter. Mjölk är gott och ett fantastiskt fint och näringsrikt livsmedel.
    Hälsningar
    Inger
  • Att mjölk är gott är ju en högst subjektiv bedömning och inte av vikt när man ska diskutera hantering av kor, inte heller näringsriktigheten. Det finns trots allt studier gjorda som pekar på motsatsen, ex benskörhet som underbyggs av mjölkkonsumtion.

    Nåväl, i naturligt tillstånd skulle både en ko av släktet nötboskap precis som Bantengen dia sin avkomma i åtskilliga månader. På vilket sätt anser du att bönder gör ett bättre jobb än naturen avseende den tid som kalven får gå med sin mamma gentemot vad som hade varit aktuellt i vilt tillstånd?

    Tycker du det är bra att åstadkomma ett trauma hos två individer om än enligt din egen subjektiva bedömning kortvarigt, för en produkt som är helt onödig för människor? För oaktat hur snabbt det sker så orsakar du ju ett trauma, eller vill man slå i svenska folket att nötboskap är det enda däggdjuret som inte månar om sin avkomma?
    Johan
  • Djuren sköts om på ett bra sätt. Vi bönder känner djuren som individer och hanterar dem så att så lite stress som möjligt uppstår i samband med avskiljningen. För det mesta passerar det helt utan problem. Kalven får fortsatt mjölk men utfodrat av oss och får sällsakpa av andra kalvar. Ja jag personligen tycker att det sätt vi hanterar djuren på är bra och att djuren inte lider. På vår gård har vi välmående kor och kalvar även om de inte går tillsammans under mjölkperioden. Det fungerar inte praktiskt nu och har heller inte gjort det tidigare att ha kor och kalvar tillsammans när det gäller mjölkproduktion. När man ser glada kor och kalvar så vet man att det fungerar!

     Visserligen skulle försås kon välja att ha sin kalv hos sig om hon visste att det var möjligt, men eftersom vi gör avskiljningen så smidigt uppstår inga problem och kon glömmer snabbt sin kalv och är nöjd ändå. Det är lätt att lägga förmänskligande av känslor på djuren om man inte är van vid djur eller van att umgås med dem.

    Djur lever här och nu och kan inte planera framåt. Är de nöjda så är de. Mitt mål är att mina djur ska må bra varje dag och det gör de!

    Kanske någon fritidsbonde kan börja sälja sådan mjölk men den skulle säkerligen kosta extremt mycket per liter. Ingen bonde kan ha sin försörjning från en sådan produktion.
    Det skulle inte gå att ha fler än några få kor med den sortens hantering.

     
    I Sverige bor de flesta i stan och har inga kunskaper om djur eller eller möjlighet till självhushåll för att ha några enstaka kor på det sättet. Det är vi mjölkbönder som förser befollkningen med fina livsmedel. 
    Trevlig sommar!
    Hälsningar
    Inger
  • Hej,
    Är det så att även dräktiga kor mjölkas? Det framgår i svaren ovan att kon mjölkas fram till två månader innan kalvning. Det tolkar jag som att den dräktiga kossan mjölkas ett antal månader. Är det riktigt tolkat?

    Har hört att man gör så och att kossans östrogennivåer är höga under den dräktiga tiden och att hormonerna går ut i mjölken som konsumeras av människor som dricker detta kosekret.

    Mari
  • Hej,
    Ursäkta att du fått vänta på svar, Vi hade lite extra mycket med djuren att göra idag. Men här kommer nu mitt svar.

    Ja både kor som har fött kalvar och de som är dräktiga senare efter kalvning mjölkas fram till ca 2 månader före nästa kalvning då kon behöver vila juvret och låta alla näring gå till den växande kalven. Innan dess är fostret så litet att det inte påverkar kon närinsmässigt.

     Under dräktigheten producerar kon olika hormoner för att dräktigheten inte ska avbrytas. Kon behöver balans och följade hormoner jobbar tillsammans. Progesteron produceras av gula kroppen och är det hormon som uppstår efter att kon fått ägglossning och är högt under hela dräktigheten. Om progesteron skulle sjunka skulle fostert stötas bort. Relaxin är ett annat hormon. Det produceras också i gula kroppen och även i fosterhinnorna. Relaxin ska mhuka upp alla vävnader så att livmodern ska kunna töjas när kalven växer till. I slutet av dräktigheten( mestadels under kons sinperiod, då hon inte mjölkas) producerar kon östrogen vilken är till för att kons juver ska förbereda sig på att snart producera mjölk.

    Exakt hur mycket östrogen det förekommer i komjölk som lämnas till mejeriet och huruvida det är mätbart och hur mycket människan i så fall tar upp ska jag be någon näringsexpert på Arla svara på.

    Östrogen, växtöstrogener, fytoöstrogener förekommer även i många andra livsmedel som soja, tofu m.fl.
    Jag skickar frågan vidare i företaget nu och önskar dig en trevlig helg!
    Hälsningar
    Inger
  • Hur ser denna process ut för ekologisk mjölk? Några skillnader?  

    Johanna
  • Hej,
    När det gäller skillnader mellan ekologisk mjölk och vanlig är det så att den ekologiska gården måste sköta sina djur enligt Kravs regler, De ska vara godkända av Krav och årligen klara de ekologiska kontrollerna samt vara godkänd av Arla som leverantör.

     När det gäller skillnader för kalven är det att det finns en minimitid som kalven misnt ska vara hos kon, vilket är 24 timmar. Kalven ska under hela sin mjölkutfodningsperiod enbart dricka sötmjölk( vanlig komjölk) och den ska dia mjölken genom napp. Den får inte vara längre än en vecka i ensambox, såvida den inte är sjuk, utan ska vistas tillsammans med andra kalvar för sällskap. Den ska utfodras minst 12 veckor med sötmjölk.
     Efter mjölkutfodningrsperioden ska de ha tillgång till bete om det är sommar.
    Allt foder till alla djur ska vara ekologiskt odlat, dvs utankonstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Inga förebyggande avmaskningar får göras såvida inte veterinär anser att vissa djur ska avmaskas efter träckprov. Det finns många fler regler som du hittar på www.krav.se/regler
    Ha en fin dag!
    Hälsningar

    Inger
  • Ekologisk mjölkproduktion kanske är bättre för att man väljer bort gift, men handen på hjärtat – knappast bättre för ko och kalv, kanske till och med värre eftersom de hinner knyta an till varandra efter kalvningen…

    Nu när jag vet bättre och tagit steget fullt ut och vågar känna efter så gör det så ont hur vi behandlar djur. Jag skäms över att jag under så många år av mitt liv bidragit till allt detta lidande. Som vore de till bara för människan.

    Håller med det är inte Arla som producerar mjölk, det är korna, till sina kalvar…

    Hela sommaren har jag jagat havremjölk i olika affärer, slut över allt! Medan efterfrågan på komjölk sjunker ökar efterfrågan på alternativ mjölk... Skulle tipsa bönder om att gå över från mjölk/köttproduktion till havreproduktion och hålla ett antal djur kvar på sina gårdar för djur och människors välbefinnande, för att hålla landskap öppna och för spillningens skull…



    Birgitta
  • Hej Mjölkdrickare och havredrickare!
    Eftersom åsikterna om vad var och en gillar mest att dricka och att de etiska värderignarna skiljer sig åt kan jag bara hänvisa till mina förklaringar högre upp i tråden om hur vi mjölkbönder ser till djuren på bästa sätt så att det blir god mjölk och djuren mår bra och trivs. Det är viktigt för oss bönder! Samhället har också genom politikerna stiftat lagar och förordningar om hur djurskötseln ska vara för att djuren inte ska fara illa. Vi ser en stolthet i att ta bra hand om djuren och leverera förstklassiga livsmedel.

    Djuren är en del av vårt liv och vi mår bra när vi vet att vi skött om dem på bästa sätt. Men vill man inte eller av andra skäl inte kan dricka mjölk så får man välja något annat. Valet är fritt!
     Arla har mängder av goda och nyttiga mjölkprodukter till de som önskar det.
    Önskar er alla en bra dag!
    Inger
  • Varför blir ni inte ledsna när ni dödar era kor?
    Och om ni blir det: varför gör ni det då?
    Andreas
  • Hej,
    Jag kan ju inte svara för hur alla bönder känner det utan bara hur jag tänker. Visst är det tråkigt när en ko ska slaktas speciellt när någon av ens favoritkor som man haft i många år inte längre kan vara kvar i besättningen. Men den dagen någon av våra kor ska slaktas vet jag att jag gjort allt för att ha henne kvar, skött om henne på bästa sätt från födseln och fram till nu. Den vanligaste orsaken till att en ko ska slaktas är att den inte blev dräktig på nytt. Man har då kvar kon så länge den ger mjölk, men när en sådan ko väl har sinat kan det inte bli någon mer mjölk från henne eftersom hon inte föder en kalv.
    Jag vet att kor inte kan tänka på vad som ska hända om de inte har någon erfarenhet av det tidigare, Man kan väl helt enkelt säga att vetskapen om att jag gett djuren ett bra liv på gården överväger det faktum att hon ska slaktas. Eftersom vi driver ett företag och att sälja mjölk är vår lön så kan vi inte ha kor som inte ger någon mjölk kvar på gården. De tar upp en plats för en annan ko som kan ge oss inkomst. På vissa gårdar finns någon enstaka ko kvar som kelgris, men det är helt omöjligt ekonomiskt och arbetsmässigt och med tanke på platsen och tillgång på foder att ha kvar djur som inte ger någon produktion. Det vore som att driva gratishotell när man inte ens har en lön att betala elström med....
    Med vänlig hälsning Inger Arlabonde
    Inger
  • I dag borde bönderna vara intresserade av nytänk när konsumtionen av mjölkprodukter går ner och människor i allt större utsträckning börjar välja växtbaserad mjölk.

    … och meningen med detta forum är väl att föra ut information och ta emot synpunkter för att framföra dessa till mjölkbönderna?




    Birgitta
  • Vi tycker det är fantastiskt att så många tar sig tid att skriva till oss så vi får möjlighet att föra en dialog med er. Och vi vill tacka alla för ert engagemang kring kor och kalvars välmående

    Sammanfattning:

    Hur ofta är en ko dräktig?
    Bonden strävar efter att korna ska kalva med ett intervall på 12 månader. Men det finns ofta kor i ladugårdarna som har längre intervall, kanske 14 månader.

    Varför går inte kalven med kon? 
    Det är inte praktiskt möjligt att låta kalven få gå med kon (sin mamma) hela mjölkperioden eftersom det skulle innebära en stor risk för kalven med all den utrustning som finns Kalven skulle ganska snart dia mjölk från lite olika kor, vilket kan sprida smittor vidare mellan korna.

    Hur länge går kalven med kon?
    Kon får slicka kalven, på många gårdar får kalven också stanna hos kalven några timmar eller dagar. Ekologiska kalvar får alltid dia minst ett dygn. Sedan får kalven en egen liten box att vara i. På många gårdar och alla ekologiska är kalvarna tillsammans i en stor box under mjölkutfodringsperioden.

    Mår kalven dåligt av att separeras från sin mamma?
    Det är viktigt när man hanterar djur att se till deras naturliga beteende. Naturligt lämnar kon sin nyfödda kalv största delen av dygnet, på samma sätt som rådjur och älgar. Kalven lär sig att få foder och skötsel av människan. Bonden ser till att alla djur på gården har det bra.

    Arla Konsumentkontakt
Inlägget är stängt för ytterligare kommentarer.