Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur ofta är en ko dräktig?

Hej!

Jag har en fundering som verkar vara svår att få svar på när man googlar. Jag skulle vilja veta hur ofta en ko är dräktig? Läste på er hemsida att kalv och ko separeras fort efter kalvning. Hur långt efter kalvning producerar kon mjölk? Och hur fort efter kalvning måste en ko bli dräktig igen? Och varför är snabb separation mellan ko och kalv nödvändig?
Visa bästa svaret

Kommentarer


  • foto:Inger Sundberg

    Hej Emma!
    Tack för din fråga! Bonden strävar efter att korna ska kalva med ett intervall på 12 månader. Men det finns ofta kor i ladugårdarna som har längre intervall, kanske 14 månader. Det senaste intervallet kan fungera för de kor som man vet ger mjölk extra länge efter en kalvning. Det är vanligt att kon är redo fysiskt att bli dräktig igen vid ca 50 dagar efter kalvning, men ibland väntar bonden lite längre med insemination av olika skäl. Kon brunstar var tredje vecka så länge hon inte blivit dräktig.
    Kon ger mjölk i ca 10-12 månader efter en kalvning. Mot slutet av laktationen sjunker mjölkmängden. Kon sinläggs (slutar mjölkas) ca 2 månader före nästa kalvning. Det görs för att:
    • Den ofödda kalven ska få all näring för tillväxt. 
    • Juvret ska få vila. 
    • Kon ska kunna bilda den livsviktiga råmjölken till nästa kalv.

     Snabb separation av ko och kalv betyder att man låter kon slicka sin kalv för att få utlopp för sin instinkt men man undviker att låta dem fästa sig för mycket vid varandra.
    Avskiljning efter ca 1 dygn ger minst stress jämfört med senare. Ibland fungerar det att ko och kalv är tillsammans några dygn extra i kalvningsboxen så länge kon ger råmjölk. Bonden känner sina kor o avgör om det passar just den kon.

    Avskiljningen går lugnt tillväga:
    • Kon får komma ut till sina kokamrater
    • Det sker när kalven nyss har diat eller fått mjölk av oss.
    • Kalven ligger mätt kvar i kalvningsboxen. 
    • Senare får kalven bo tillsammans med andra kalvar och får förstås fortsatt mjölkutfodring av oss i 2-3 månader.
    Ha en fin dag!
    Hälsningar
    Inger Arlabonde
  • Men det där låter ju helt sjukt!
    Varför allt detta lidande när det finns veganska produkter?
    Birgitta
  • Hej Birgitta!
    Det är inget lidande. Avskiljningen går lugnt tillväga och ko och kalv får bra skötsel efter det och trivs på var sitt håll. Självklart kan var och en bestämma vad den vill dricka och äta. Vi producerar mjölk från välmående kor till de som efterfrågar mjölkprodukter.  Mjölk är gott och ett fantastiskt fint och näringsrikt livsmedel.
    Hälsningar
    Inger Arlabonde
  • Mjölk dricker man från sin egen mor när man är bebis.
    Robin
  • Du säger att "Avskiljning efter ca 1 dygn ger minst stress jämfört med senare. ", vilket innebär att det faktiskt är ett stressmoment för bägge parterna och inte "går lugnt tillväga".

    En annan sak, det är inte ni som producerar mjölk - det är korna.
    Jenny
  • Att mjölk är gott är ju en högst subjektiv bedömning och inte av vikt när man ska diskutera hantering av kor, inte heller näringsriktigheten. Det finns trots allt studier gjorda som pekar på motsatsen, ex benskörhet som underbyggs av mjölkkonsumtion.

    Nåväl, i naturligt tillstånd skulle både en ko av släktet nötboskap precis som Bantengen dia sin avkomma i åtskilliga månader. På vilket sätt anser du att bönder gör ett bättre jobb än naturen avseende den tid som kalven får gå med sin mamma gentemot vad som hade varit aktuellt i vilt tillstånd?

    Tycker du det är bra att åstadkomma ett trauma hos två individer om än enligt din egen subjektiva bedömning kortvarigt, för en produkt som är helt onödig för människor? För oaktat hur snabbt det sker så orsakar du ju ett trauma, eller vill man slå i svenska folket att nötboskap är det enda däggdjuret som inte månar om sin avkomma?
    Johan
  • Fast ni kan ju ändå inte sticka under stol med att man separerar en mamma från sitt barn 1 (!) dag efter att den fötts? Självklart är det fruktansvärt traumatiskt när mamman går och råmar efter sitt barn? Sedan självklart så har vi alla olika syn på saken, jag och många andra tycker inte det är okej att tvångsinseminera någon, ta deras barn för att kunna sälja och dricka mjölken som är till för barnet. Men vi är ju alla olika I guess.
    Moa
  • Jag vet inget annat däggdjur än människan  som diar från andra däggdjur. Hade en människa satt sig på alla fyra och sugit på ett juver, så hade de flesta nog tyckt att det var perverst. Men när det kommer i ett Tetrapak i affären, så är det ”ett fantastiskt livsmedel”. För KALVEN, ja!

    Det är så mycket sjukt i den här industrin att man får kväljningar. Hade ett slakthus haft glasväggar, hade inget ätit kött.
    Emily
  • Uppgången av mjölk-lika produkter borde få Arla att fundera över varför kunderna sviker. Varför vi väljer att betala mer för att slippa supporta det lidande som djur utsätts för i Arlas och andra företags djurfabriker.
    Att den sk avskiljningen går ”lugnt till" och att ko och kalv trivs på var sitt håll är ett önsketänkande. Varje mor vet att det är ett fruktansvärt lidande att förlora sitt barn.
    Varför kan inte Arla gå före och visa att det går att dela. Att vi visst kan låna lite av kons mjölk till människor utan att kalven behöver skiljas från sin mor. Det har fungerat förr det kan fungera igen...
    Tänk om Arla kunde supporta några Svenska gårdar att ställa om och ta fram mjölkprodukter under förutsättningar för ett naturligt liv för de djur de håller på gårdarna.
    Att konsumera animaliskt ska kosta vad det kostar utan lidande för djuren!
    Birgitta
  • Djuren sköts om på ett bra sätt. Vi bönder känner djuren som individer och hanterar dem så att så lite stress som möjligt uppstår i samband med avskiljningen. För det mesta passerar det helt utan problem. Kalven får fortsatt mjölk men utfodrat av oss och får sällsakpa av andra kalvar. Ja jag personligen tycker att det sätt vi hanterar djuren på är bra och att djuren inte lider. På vår gård har vi välmående kor och kalvar även om de inte går tillsammans under mjölkperioden. Det fungerar inte praktiskt nu och har heller inte gjort det tidigare att ha kor och kalvar tillsammans när det gäller mjölkproduktion. När man ser glada kor och kalvar så vet man att det fungerar!

     Visserligen skulle försås kon välja att ha sin kalv hos sig om hon visste att det var möjligt, men eftersom vi gör avskiljningen så smidigt uppstår inga problem och kon glömmer snabbt sin kalv och är nöjd ändå. Det är lätt att lägga förmänskligande av känslor på djuren om man inte är van vid djur eller van att umgås med dem.

    Djur lever här och nu och kan inte planera framåt. Är de nöjda så är de. Mitt mål är att mina djur ska må bra varje dag och det gör de!

    Kanske någon fritidsbonde kan börja sälja sådan mjölk men den skulle säkerligen kosta extremt mycket per liter. Ingen bonde kan ha sin försörjning från en sådan produktion.
    Det skulle inte gå att ha fler än några få kor med den sortens hantering.

     
    I Sverige bor de flesta i stan och har inga kunskaper om djur eller eller möjlighet till självhushåll för att ha några enstaka kor på det sättet. Det är vi mjölkbönder som förser befollkningen med fina livsmedel. 
    Trevlig sommar!
    Hälsningar
    Inger Arlabonde
  • Hej,
    Är det så att även dräktiga kor mjölkas? Det framgår i svaren ovan att kon mjölkas fram till två månader innan kalvning. Det tolkar jag som att den dräktiga kossan mjölkas ett antal månader. Är det riktigt tolkat?

    Har hört att man gör så och att kossans östrogennivåer är höga under den dräktiga tiden och att hormonerna går ut i mjölken som konsumeras av människor som dricker detta kosekret.

    Mari
  • Hej!
    Är det så att även dräktiga kor mjölkas? Det framgår i svaren ovan att kon mjölkas fram till två månader före kalvning. Det tolkar jag som att den dräktiga kon mjölkas samtidigt som kalven växer i dess livmoder. Är det riktigt tolkat?
    Jag har hört att kons östrogennivå är hög under den dräktiga tiden och att hormonet går ut i mjölken som konsumeras av de människor som dricker den.
    Mari
  • Hej Mari!
    Ursäkta att du fått vänta på svar, Vi hade lite extra mycket med djuren att göra idag. Men här kommer nu mitt svar.

    Ja både kor som har fött kalvar och de som är dräktiga senare efter kalvning mjölkas fram till ca 2 månader före nästa kalvning då kon behöver vila juvret och låta alla näring gå till den växande kalven. Innan dess är fostret så litet att det inte påverkar kon närinsmässigt.

     Under dräktigheten producerar kon olika hormoner för att dräktigheten inte ska avbrytas. Kon behöver balans och följade hormoner jobbar tillsammans. Progesteron produceras av gula kroppen och är det hormon som uppstår efter att kon fått ägglossning och är högt under hela dräktigheten. Om progesteron skulle sjunka skulle fostert stötas bort. Relaxin är ett annat hormon. Det produceras också i gula kroppen och även i fosterhinnorna. Relaxin ska mhuka upp alla vävnader så att livmodern ska kunna töjas när kalven växer till. I slutet av dräktigheten( mestadels under kons sinperiod, då hon inte mjölkas) producerar kon östrogen vilken är till för att kons juver ska förbereda sig på att snart producera mjölk.

    Exakt hur mycket östrogen det förekommer i komjölk som lämnas till mejeriet och huruvida det är mätbart och hur mycket människan i så fall tar upp ska jag be någon näringsexpert på Arla svara på.

    Östrogen, växtöstrogener, fytoöstrogener förekommer även i många andra livsmedel som soja, tofu m.fl.
    Jag skickar frågan vidare i företaget nu och önskar dig en trevlig helg!
    Hälsningar
    Inger Arlabonde
  • Hej Robin!
    De flesta bebisar dricker människomjölk när de är små. När man är större kan man välja om man vill dricka mjölk eller annat. Arla producerar mjölk och andra produkter till de konsumenter som efterfrågar det. Vi bönder lägger manken till för att ta fram fin mjölk från välmående djur.
    Alla kan själva välja vad de vill äta och dricka, det tycker jag är bra!
    Trevlig helg!

    Inger Arlabonde
  • Hejsan Jenny!
    Jo det går extremt lugnt tillväga. Så här gör vi:
    Vi öppnar dörren till den stora box kon kalvat i. Kalven är mätt och ligger kvar i halmen när kon frivilligt går ut till de andra. Lugnare kan det inte bli!

    Den lilla stress som blir är väldigt liten och självklart är det våra underbara kor som tillverkar mjölken. Men utan oss bönder skulle det inte bli någon mjölk. De skulle inte bli dräktiga, inte föda några kalvar, inte få något foder och inget tak över huvudet eller hagar att gå i. Så en liten bit av produktionen står vi Arlabönder också för!
    Trevlig helg!
    Inger Arlabonde
  • Hej Johan!
    Självklart skulle kalven dia sin mamma om de var tillsammans längre. Men det fungerar inte praktiskt eftersom det är mjölkkor som ska leverera mjölk. Därför får kalvarna vara med de andra kalvarna och korna med de andra korna. Vi ser till att alla djur mår bra!
    Trevlig helg!
    Inger Arlabonde
  • Hej Moa!
    Om man inte känner till kor så väl är det lätt att blanda ihop hur köttkor råmar någon dag efter sina kalvar när de lämnar dem sent på hösten. Mjölkkor skiljs så tidigt från kalvarna att de inte reagerar på samma sätt.

    Insmeination gör inte ont och är väldigt bra om man vill kunna välja rätt tjur till rätt ko och ha en hälsostyrd avel på varje individ. Och det kallas inte för tvångsinseminering, bara inseminering. Idag har vi inseminerat två kor, de stod och åt samtigt och brydde sig inte. Insemination kan endast göras då kon är villig, visar brunst. så kon vill bli betäckt då.

    Utan dräktighet kan det inte bli någon mer mjölk nästa år från den kon och då kan inte bonden behålla henne.
    Trevlig helg!
    Inger Arlabonde
  • Hej Birgitta!
    Det tror jag är ett önsketänkande. Det fungerar inte praktiskt. De senaste hundra åren har kor skötts på det här sättet. Ko behöver en viss skötsel och kalven en annan.
     Men kanske det kan vara en nisch för någon enstaka bonde i liten skala som har ett annat jobb vid sidan av....
    Vänliga hälsningar
    Inger Arlabonde
  • Hur ser denna process ut för ekologisk mjölk? Några skillnader?  

    Johanna
  • Hej Johanna!
    När det gäller skillnader mellan ekologisk mjölk och vanlig är det så att den ekologiska gården måste sköta sina djur enligt Kravs regler, De ska vara godkända av Krav och årligen klara de ekologiska kontrollerna samt vara godkänd av Arla som leverantör.

     När det gäller skillnader för kalven är det att det finns en minimitid som kalven misnt ska vara hos kon, vilket är 24 timmar. Kalven ska under hela sin mjölkutfodningsperiod enbart dricka sötmjölk( vanlig komjölk) och den ska dia mjölken genom napp. Den får inte vara längre än en vecka i ensambox, såvida den inte är sjuk, utan ska vistas tillsammans med andra kalvar för sällskap. Den ska utfodras minst 12 veckor med sötmjölk.
     Efter mjölkutfodningrsperioden ska de ha tillgång till bete om det är sommar.
    Allt foder till alla djur ska vara ekologiskt odlat, dvs utankonstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Inga förebyggande avmaskningar får göras såvida inte veterinär anser att vissa djur ska avmaskas efter träckprov. Det finns många fler regler som du hittar på www.krav.se/regler
    Ha en fin dag!
    Hälsningar

    Inger Arlabonde
  • Ekologisk mjölkproduktion kanske är bättre för att man väljer bort gift, men handen på hjärtat – knappast bättre för ko och kalv, kanske till och med värre eftersom de hinner knyta an till varandra efter kalvningen…

    Nu när jag vet bättre och tagit steget fullt ut och vågar känna efter så gör det så ont hur vi behandlar djur. Jag skäms över att jag under så många år av mitt liv bidragit till allt detta lidande. Som vore de till bara för människan.

    Håller med det är inte Arla som producerar mjölk, det är korna, till sina kalvar…

    Hela sommaren har jag jagat havremjölk i olika affärer, slut över allt! Medan efterfrågan på komjölk sjunker ökar efterfrågan på alternativ mjölk... Skulle tipsa bönder om att gå över från mjölk/köttproduktion till havreproduktion och hålla ett antal djur kvar på sina gårdar för djur och människors välbefinnande, för att hålla landskap öppna och för spillningens skull…



    Birgitta
  • Hej Robin, Jenny, Emma, jag förstår ni är rätt unga men roliga och fina är ni, Sverige är uppenbarligen ett av världens bästa länder.

    Nu är jag äldre än er men jag får tårar i ögonen när jag ser denna fd. mjölkbonde berätta om sina vegetarian kompisar och hur det gick till på hans gård, och är nog vardag.

    https://youtu.be/pDg7tlEJD64?t=58m8s







    Mikael
  • Håller med Birgitta  om havre och annan produktion då efterfrågan på växtbaserad mjölk lär öka dramatiskt, utomlands är det stort, med alla kändisar som blir vegan nuförtiden och utvecklingen i övrigt -  är det till att Arla att hänger med

    vattenbrist startade kanske 2016, fortsätter det som i år blir det väl tufft hålla korna med vatten, på Öland får en del beställa tankbilar med vatten

    https://kit.se/2016/06/08/50070/sverige-har-vattenbrist-och-det-finns-skal-att-se-det-som-en-varningsklocka/

    Aiming to stem a yearslong slump in yogurt sales, Danone is looking beyond the cow.

    The world’s biggest yogurt maker is considering adding milk-free ranges to some of its flagship brands, such as Activia and Actimel. It’s aiming to capitalize on the growth in veganism from niche diet to mainstream lifestyle choice, with even a brand as meaty as McDonald’s testing soy burgers.

    Danone needs new sources of growth because sales of dairy products are stagnating and a revamp of Activia, including new green packaging, has failed to produce a robust turnaround. The $10 billion purchase last year of WhiteWave Foods moved the French company into alternatives, giving it brands such as Silk in the U.S. and Alpro in Europe. Now it’s looking at expanding those offerings.

                                   





    Mikael
  • Hej Mjölkdrickare och havredrickare!
    Eftersom åsikterna om vad var och en gillar mest att dricka och att de etiska värderignarna skiljer sig åt kan jag bara hänvisa till mina förklaringar högre upp i tråden om hur vi mjölkbönder ser till djuren på bästa sätt så att det blir god mjölk och djuren mår bra och trivs. Det är viktigt för oss bönder! Samhället har också genom politikerna stiftat lagar och förordningar om hur djurskötseln ska vara för att djuren inte ska fara illa. Vi ser en stolthet i att ta bra hand om djuren och leverera förstklassiga livsmedel.

    Djuren är en del av vårt liv och vi mår bra när vi vet att vi skött om dem på bästa sätt. Men vill man inte eller av andra skäl inte kan dricka mjölk så får man välja något annat. Valet är fritt!
     Arla har mängder av goda och nyttiga mjölkprodukter till de som önskar det.
    Önskar er alla en bra dag!
    Inger Arlabonde
  • Fritt val är det bästa, bara det inte går utöver naturen för mycket, 9 miljarder mjölkdrickare 2050 lär skapa en del problem, men en del är intoleranta om jag förstått rätt, så om jag inte dricker mjölk så finns det plats för någon annan att dricka mjölk

    https://www.nationalgeographic.com/foodfeatures/feeding-9-billion/

    Som gammal storkund till Arla skulle jag inte ha något emot att handla ex. havreprodukter av Arla, kanske kan ta upp kampen med de andra jättarna, skillnaden är väl bara att det man matar korna med går direkt i glassen, mjölken eller hamburgaren.

    Magnum börjar nu säljas i veganversion, man tror knappt det är sant.

    https://www.livekindly.co/magnum-vegan-ice-creams/

    Mikael

  • Det är inte speciellt svårt att leva som vegan nu för tiden. Varje vecka händer något nytt att glädjas åt! För första gången någonsin lanserar nu Magnum en vaniljglass även för veganer. De nya glassarna är helt utan animaliskt innehåll och ska alltså öppna upp för ännu en målgrupp. Smakerna är Magnum Classic och Magnum Mandel. De lanseras både i flerpack och som singlar och med start denna vecka börjar de skickas ut till utvalda butiker. Från vecka 38 ska de även finnas i de vanliga matbutikerna.

    Birgitta
  • Det här med veganmjölk beror också på att vi män har medelålderskris, utvecklingen går extremt snabbt i England där butiker byggs om, snart är det här med

    Going vegan and signing up for a ‘Tough Mudder’ is the new midlife crisis, according to men.

    https://www.telegraph.co.uk/news/2018/09/02/men-going-vegan-sign-hit-midlife-crisis-study-finds/

    With the new range, the retailer has joined the battle of British supermarkets as they fight to win over the UK's 22 million flexitarians with increasingly innovative meat-free and vegan options

    "We are seeing an increasing interest from our customers in plant-based foods, with sales of our current meat-free range growing 20 percent each week.  

    https://www.plantbasednews.org/post/icelands-vegan-range-launches-dedicated-plant-based-section




    Mikael
  • Hejsan!
    Arla är ett producentkooperativ som har mjölkbönder som ägare.
    Korna äter växter och näringen blir till mjölk. Mejeriet förädlar mjölken till olika mjölkprodukter.
    Vänliga hälsningar Inger Arlabonde
    Inger Arlabonde
  • Varför blir ni inte ledsna när ni dödar era kor?
    Och om ni blir det: varför gör ni det då?
    Andreas
  • Hej Andreas!
    Jag kan ju inte svara för hur alla bönder känner det utan bara hur jag tänker. Visst är det tråkigt när en ko ska slaktas speciellt när någon av ens favoritkor som man haft i många år inte längre kan vara kvar i besättningen. Men den dagen någon av våra kor ska slaktas vet jag att jag gjort allt för att ha henne kvar, skött om henne på bästa sätt från födseln och fram till nu. Den vanligaste orsaken till att en ko ska slaktas är att den inte blev dräktig på nytt. Man har då kvar kon så länge den ger mjölk, men när en sådan ko väl har sinat kan det inte bli någon mer mjölk från henne eftersom hon inte föder en kalv.
    Jag vet att kor inte kan tänka på vad som ska hända om de inte har någon erfarenhet av det tidigare, Man kan väl helt enkelt säga att vetskapen om att jag gett djuren ett bra liv på gården överväger det faktum att hon ska slaktas. Eftersom vi driver ett företag och att sälja mjölk är vår lön så kan vi inte ha kor som inte ger någon mjölk kvar på gården. De tar upp en plats för en annan ko som kan ge oss inkomst. På vissa gårdar finns någon enstaka ko kvar som kelgris, men det är helt omöjligt ekonomiskt och arbetsmässigt och med tanke på platsen och tillgång på foder att ha kvar djur som inte ger någon produktion. Det vore som att driva gratishotell när man inte ens har en lön att betala elström med....
    Med vänlig hälsning Inger Arlabonde
    Inger Arlabonde
  • I dag borde bönderna vara intresserade av nytänk när konsumtionen av mjölkprodukter går ner och människor i allt större utsträckning börjar välja växtbaserad mjölk.

    … och meningen med detta forum är väl att föra ut information och ta emot synpunkter för att framföra dessa till mjölkbönderna?




    Birgitta
  • Vi tycker det är fantastiskt att så många tar sig tid att skriva till oss så vi får möjlighet att föra en dialog med er. Och vi vill tacka alla för ert engagemang kring kor och kalvars välmående

    Sammanfattning:

    Hur ofta är en ko dräktig?
    Bonden strävar efter att korna ska kalva med ett intervall på 12 månader. Men det finns ofta kor i ladugårdarna som har längre intervall, kanske 14 månader.

    Varför går inte kalven med kon? 
    Det är inte praktiskt möjligt att låta kalven få gå med kon (sin mamma) hela mjölkperioden eftersom det skulle innebära en stor risk för kalven med all den utrustning som finns Kalven skulle ganska snart dia mjölk från lite olika kor, vilket kan sprida smittor vidare mellan korna.

    Hur länge går kalven med kon?
    Kon får slicka kalven, på många gårdar får kalven också stanna hos kalven några timmar eller dagar. Ekologiska kalvar får alltid dia minst ett dygn. Sedan får kalven en egen liten box att vara i. På många gårdar och alla ekologiska är kalvarna tillsammans i en stor box under mjölkutfodringsperioden.

    Mår kalven dåligt av att separeras från sin mamma?
    Det är viktigt när man hanterar djur att se till deras naturliga beteende. Naturligt lämnar kon sin nyfödda kalv största delen av dygnet, på samma sätt som rådjur och älgar. Kalven lär sig att få foder och skötsel av människan. Bonden ser till att alla djur på gården har det bra.

    Arla Konsumentkontakt
Inlägget är stängt för ytterligare kommentarer.