Pengar för en Ko vid slakt

Hej, jag undrar hur mycket pengar en mjölkbonde får för att skicka en ko till slakt? Alltså hur mycket pengar de får för en mjölkkos kött.
Johanna Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej!
    När vi skickar en ko på slakt så får vi 35-40 kr kg beroende på ålder på kossan och hur hon klassar sig. Kons slaktvikt ligger på 250-320 kg lite beroende på vilket djur det är.
    Ha en trevlig dag!
    Ewa Arlabonde
  • Hej!
    Jämför de priserna sen med din handlare. "Äkta hängmörad svensk oxfilé". Kampanj 479 kr / Kg! eller ännu dyrare, 799 kr/kg.
    Ludwig
  • Hej!
    Ja priserna i handeln ligger bra mycket högre än vad vi får i avräkning, men då ska man tänka på att av slaktvikten på 250-320 kg är hälften ben i princip.
    Sen är just oxfilen den dyraste styckningsdetaljen och det finns bara 2 stycken filéer per djur som på en ko kanske väger 1,5-2 kg styck. Den största delen blir faktiskt köttfärs och den är inte alls lika dyr i handeln. Ibland kan man köpa köttfärs för 39,90 på kampanj och då är det alldeles för billigt.
    Vänliga hälsningar
    Ewa Arlabonde
  • Det är snudd på pinsamt att se skillnaden från det bonden får till produkten i köttdisken. Handlarna tar hutlöst bra betalt för allt och vi konsumenter, iaf många går på deras knep om både det ena och andra. Jag blir bara upprörd!
    Ludwig
  • Hej, hur gamla är korna när de slaktas?
    Och vem bestämmer när och varför de ska slaktas?
    Fru B
  • Hej Ludwig!
    När vi bönder skickar djur till slakt så får vi betalt för hur många kilo slaktkroppen väger inklusive ben. När man styckar slaktkroppen så tar man bort de flesta ben och det är nästan 50% av vikten. Av det kött som är kvar blir ca 50% köttfärs och resten blir olika styckningsdetaljer.
    Det tillkommer kostnader för transport av djuren till slakteriet,kostnader för slakten,styckningen och förpackningen. Sen ska de färdigpackade köttet transporteras ut till affärerna och handlarna vill naturligtvis ha en förtjänst också.
    Det bonden får betalt per kg är inte samma kg som konsumenten köper utan det har hänt mycket på vägen som kostar pengar.
    Ha en bra dag!
    Ewa Arlabonde
  • Hej Fru B!
    Åldern på kon när hon slaktas beror på många saker.
    Medelåldern på korna när det slaktas är ca 5-6 år, men en del kor blir över 10 år och en del slaktas innan de fått sin första kalv.
    Oftast är det lantbrukaren som tar beslutet att kon ska gå till slakt.
    Det finns många olika orsaker till att man slaktar kon.
    En orsak kan vara att kon får juverinflammation och blir inte frisk i juvret, eller kon mjölkar för lite. Korna kan också få problem med sina ben och klövar så de inte klarar av att vara i ladugården. Temperamentet på kon kan göra att man väljer att skicka kon på slakt eftersom det kan vara svårt att ha den kon tillsamman med de andra djuren och de kan vara en fara för djurskötarna.
    Har man som jag en robot som mjölkar korna, kan det vara så att juvret på kon blir för lågt, så roboten har svårt att hitta spenarna. Då väljer man att skicka kon på slakt istället för att försöka få kon dräktig igen. Blir inte kon dräktig inom rimlig tid så väljer man att skicka kon på slakt så småningom eftersom kon till slut mjölkar för lite helt enkelt.
    Jag hoppas du fått lite svar på dina frågor!
    Ha en bra dag!
    Ewa Arlabonde
  • Jag menar inte att vara oartigt, men är det dyrt för ekonomin och påverkan av miljö när djuren transporteras till affärer, och det skulle vara kul om ni tänkte mer på hönskött eftersom det släpper mindre koldioxidutsläpp, och mindre eller inga antibiotiska
    Vivve
  • Hej!
    Jag är lite oklar på vad du frågar efter egentligen.
    Våra mjölkkor bidrar med både mjölk och kalvar under tiden de lever. De bidrar också till att hålla naturen öppen så inte skogen tar över, vilket gör att de bidrar mycket till den biologiska mångfalden som är så viktig.
    I snitt är mina kor 5 år när de går till slakt och då har de producerat cirka 30 000 liter mjölk och de har betat ute i 5 somrar och fått 3 kalvar som i sin tur blir mjölkkor eller tjurar som föds upp till slakt och blir kött efter cirka 16-18 månader.
    Fördelen med kor/tjurar om man jämför med hönor/kycklingar är att de framför allt äter gräs som man kan odla på fler ställen än spannmålen. Gräset är även en bra mellangröda då den oftast ligger i 3 år utan att plöjas.
    Korna äter även spannmål och inköpt foder som ger extra protein och energi till dem beroende på hur bra gräs man lyckats skörda. Hönor/kyckling äter i princip bara spannmål.
    Jag anser att man måste se till helheten och inte bara till hur mycket koldioxidutsläpp man gör. Därför vill jag hävda att korna är riktigt klimatsmart då de bidrar till så mycket mer än bara mjölk och kött. Av mjölken kan du dessutom göra så många andra mejerivaror som till exempel ost, smör, yoghurt med mera.
    Ha en bra dag!
    Ewa Arlabonde
  • Jag läser ibland om att djuren inte behandlas väl, tycker du att ni ger en korna en bra livskvalité?
    Fru B
  • Hur länge måste en ko vara ute minst per dag?
    Vivve
  • Jag undrar om det finns  kor till slakt och kor till mjölk, om det finns det, är det nåt skillnad mellan dem genom foder.
    Vivve
  • Du får ursäkta mig, jag går i 6:an och vet inte så mycket. Och jag förstår vad du menar.
    Vivve
  • Hej Fru B!
    Ja här på vår gård försöker vi att göra det så bra för korna som möjligt.
    Vi har i sommar byggt om vår lagård för att öka djurvälfärden för våra kor.
    Vi har gett dem mjuka madrasser att ligga på och ökat på storleken på båsen så att de stora korna får bättre plats plus lite andra saker som korna verkar gilla.

    Tyvärr har man inte lika stränga djurvälfärdsregler i resten av världen som vi har i bland annat Sverige. Men även i Sverige kan det finnas gårdar som inte sköter sina djur som de ska alla gånger. Vi har olika kontroller på gårdarna för att man ska se att vi sköter oss. Länsstyrelsen har tillsynen då det gäller djurvälfärden. Kommunen kollar att vi uppfyller olika regler. Arla har ett kvalitetsprogram som heter Arlagården där det ställs många krav på både djurvälfärd och andra saker. Läs gärna mer i länken Arlagården Inom Arla har vi under flera år jobbat med att förnya vårt kvalitetsprogram Arlagården och det håller precis på att börja användas av oss mjölkbönder.
    Ha en trevlig helg!
    Ewa Arlabonde
  • Hej Vivve!
    Du har skrivit flera frågor och jag svarar på dem här på en gång.
    I beteslagen står det att mjölkkorna ska vara ute minst 6 timmar per dygn i minst 3 månader om man bor i mellansverige. Du kan läsa mer i länken om du är intresserad.Vad gäller för kornas utevistelse

    Då det gäller olika kor så är det som du säger. Det finns olika koraser och vissa raser är kor som lämpar sig för mjölkproduktion och vissa raser lämpar sig för köttproduktion. Vi mjölkbönder har framförallt Svensk låglandskor som förkortas SLB, de är svarta och vita. Den andra stora mjölkkorasen är Svensk röd och vit boskap som förkortas SRB, de är bruna och vita. Det finns andra mjölkkoraser men dessa är de två vanligaste i Sverige.
    När det gäller köttkoraser så finns det flera raser som har lite olika egenskaper. Läs gärna mer i länken Köttkoraser.
    Mjölkkorna producerar en kalv per år + att de även producerar cirka 10 000 liter mjölk per år. Därför behöver mjölkkorna äta mer foder, framförallt foder med bättre näringsvärde i, så de kan energiförsörja sig själva och orka mjölka.
    En köttko producerar en kalv per år + den mjölken som kalven dricker första halvåret ungefär. Det innebär att köttkon klarar sig på ett sämre foder näringsmässigt och på sommaren räcker det med bara bete för dessa kor.
    Ha en trevlig helg!
    Ewa Arlabonde

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.