Varför använder man karragenan?

Vi använder karragenan för att stabilisera grädde och undvika gräddsättning i vissa produkter med längre hållbarhet. Med gräddsättning menas att grädden skiktar sig och fett kan klumpa ihop sig och/eller lägga sig på ytan av produkt. 

Fakta om karragenan
  • Karragenan är en godkänd tillsats. Det innebär att den är riskbedömd, säkerhetstestad och godkänd av EU:s livsmedelsverk, EFSA. I och med att den är godkänd har karragenan ett E-nummer, E407. EFSA har också fastställt ett acceptabelt dagligt intag (ADI) för karragenan och kommit fram till intaget hos befolkningen ligger långt under detta ADI. 

  • Den vetenskapliga kommittén avråder från användning av karragenan i livsmedel till mycket små spädbarn, där man generellt är mer restriktiv med tillsatser. EFSA har dessutom gjort en förnyad vetenskapliga utvärderingar av karragenan efter att studier om misstänkt cancerogenitet kom i början av 2000-talet. De har funnit att det inte finns någon risk med det karragenan som är godkänt att använda som livsmedelstillsats. Inte ens i doser som är mycket högre än vad man får i sig via livsmedel. Karragenan är också en KRAV-godkänd tillsats, vilket gör att det kan användas i ekologiska produkter.

  • På nätet och i andra sammanhang, finns en missuppfattning och mytbildning kring ett samband mellan karragenan och cancer. Det beror på en sammanblandning mellan nedbrutet karragenan, som inte får användas som livsmedelstillsats och den godkända livsmedelstillsatsen, karragenan. 

  • I studier som har gjorts på olika försöksdjur och visat en förhöjd risk har man använt nedbrutet karragenan i höga doser. Studier på den godkända livsmedelstillsatsen visar inte samma effekter. Vetenskap baseras aldrig på enskilda studier utan på det samlade vetenskapliga underlaget som finns. Karragenan skulle inte vara en godkänd livsmedelstillsats runt om i världen om seriösa vetenskapliga studier hade visat att det inte var säkert att använda.

Arla Konsumentkontakt (Uppdaterad )

Kommentarer

  • Gäller detta fortfarande? Jag undrar eftersom Norge nu förbjuder ämnet.
    Nina
  • Ny forskning anser att kartagerna är väldigt farligt och kan leda till allvarliga tarmsjukdomar och även typ 2 diabetes. Norge plockar bort karagenan nu.
    Joachim
  • Hej Nina och Joachim,

    Karragenan fyller en viktig funktion i våra produkter och i dagsläget har vi ingen bra ersättare. Vi har därför inga planer på att ta bort karragenan då det är en godkänd tillsats. Givetvis bevakar vi om EFSA´s syn ändras beträffande detta och då kommer vi att starta korrigerande åtgärder i linje med EU´s rekommendationer.

    Vänliga hälsningar
    Michaela Kommunikatör
  • Alfagal-allergiker (köttallergi) inte kan äta karragenan pga det har liknade molekyl som alfagal/kött. Eftersom ni har det i era gräddprodukter så måste vi välja bort, ta andra leverantörer som inte har det. Väldigt synd! Om ni kan hitta ett annat ämne för stabilisering av er grädde vore det bra. Det är extra viktigt för köttallergiker att få i sig mineraler från mejeri då vi ej kan få det från kött.
    Linn
  • Min son kan absolut inte äta karragenan. Han spyr av minsta lilla. Tog oss många år att komma på vad som gjorde att han blev så sjuk. Tester som gjorts på djur visar att karragenan kan irritera tarmen. Förstår inte alla dessa tillsatser. Min son kan inte äta en enda glass, inte isglass från GB heller, då det innehåller karragenan. Vi Testade i maj i år. Han blev sjuk som en hund i två dagar. Vi väljer av naturliga orsaker bort exakt alla produkter med karragenan i.
    Elin
  • Jag håller med ovanstående, varför gör ni grädde som kräver tillsatsen? Det är ju, när det gäller grädde, enkelt att undvika då man kan välja att köpa 40% men varför görs produkter som kräver karragenan när man inte är helt säker på dess påverkan på oss?
    Sofia
  • Hej Sofia ,

    Vi använder karragenan för att stabilisera grädde och undvika gräddsättning i vissa produkter med längre hållbarhet. Med gräddsättning menas att grädden skiktar sig och fett kan klumpa ihop sig och/eller lägga sig på ytan av produkt.

    Vänliga hälsningar

    Christina Kommunikatör
  • Är gräddsättning ett verkligt problem, i förhållande till ev. hälsoproblem som Cancer?

    I Norge har man slutat med Karregnan, där vill man uppenbarligen inte chans med konsumenternas hälsa.
    Joachim
  • Hej igen och tack för så snabbt svar!
    Jag förstår ändå inte riktigt varför ni väljer att använda en tillsats som inte är helt säker i dagsläget? När det går att sälja/köpa/använda grädde som inte har karragenan i sig?
    Jag förstår ju syftet men det känns ändå lite olustigt att ni använder er av något som inte är helt säkrat ...
    Sofia
  • Hej!
    Min son är fiskallergiker och har nu vid ett par tillfällen reagerat som om han fått i sig fisk när jag använt grädde, där jag nu i innehållsförteckningen sett E 407. Det där stabiliserande ämnet är ju en alg/tång - något som vi inte känner till att han skulle vara allergisk mot. Men vi undrar såklart om fiskprotein kan finnas i E 407. Vet ni om så är fallet? För fisk som allergen måste ju enligt livsmedelsregler anges i innehållsförteckningar. Och vår fantasi stannar här. Man ska inte behöva leta efter fisk i GRÄDDE. Det där att ni "måste" stabilisera" för att inte få skiktningen; att det fetare lägger sig överst. DUMT. Låt bli det! Skriv; "Omskakas" på förpackningen så är väl problemet löst? Det är en helt naturlig process att grädde ägger sig ovanpå mjölken. Det fetaste överst. Jag slutar köpa grädden med E 407 hädanefter. Bara så att ni vet.
    Katarina
  • Varför behövs ksrragan i glass?
    Susanne
  • Hej Susanne,

    Arla tillverkar inte glass, varför vi inte kan svara på din fråga.

    Vänliga hälsningar
    Christina Kommunikatör

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.